VI HÄLSAR SEBASTIAN VÄLKOMMEN HEM!
På Alex födelsedag hade jag fortfarande inte kommit på vad jag skulle ge han i present. Så i panik fick det bli en tur ner på stan med Annelie som sällskap, för att försöka hitta något till en sån där som har allt.
Jag funderade på att köpa ett tv spel. Troligen Guitar hero metallica. När vi kommit en bit på väg ner mot stan säger Annelie, när vi diskuterar vad ja ska köpa: “Ska du inte ge han en råtta då? Han gillar ju verkligen Rocky och Elvis ( Annelies pojkvän Johannes råttor) varav jag utbrister nått som “ Nää det kan jag väl inte bara köpa sådär” Eller vad för annan kommentar jag nu sa, men jag vet att jag tyckte det var en lite dum och alltför knasig ide iaf, men eftersom vi ändå skulle gå förbi Zoo affären kunde vi ju gå in och kika allmänt. Vilket vi gör. Den enda råttan i hela butiken möter mig, sovandes på en planka i sin bur. Han ligger på sidan, och jag ser att han har ovanlig täckning. Han är vit och grå. Han väcker mitt intresse enormt för jag förväntade mig en vanlig färg som grå, eller svart. Så kommer han ner och nosar och hälsar och jag fullkomligt smällter. Plötsligt på några sekunder, står det glasklart. Den där söta råttan ska med mig hem! Så jag reserverar den, och efter att ha gått på stan och handlat lite annat kommer vi tillbaka och köper allt man kan behöva till sin råtta.
När vi kommer några meter utanför huset ringer vi Alex och ber han stänga in sig på toaletten ( Jag gissar att han tror att vi skulle slå in hans present) så att vi kan få fixa med buren. Det gör vi. Häller på pellets, hänger upp hans hamock etc. Råttan är kvar i en liten kartong. Sen gömmer vi buren bakom huset så när Alex kommer ut ser han bra en inslagen blomma och ett litet paket. Så ska han till att öppna, och vill använda sax och jag får säga att han inte får använda den, för det är mycket ömtåligt! Alex sken upp som en sol, han vart verkligen överaskad, men glad! Vi kallar honom Sebastian.
Idag har han lekt med oss i sängen. Grävt tunnlar och staplat mina rena strupor. Och nu ikväll spelade han Wow med mig. Han kröp omkring på mig och på tangentbordet, oj va jag skratta. Sen somnade han och låg och dåsade på kudden jag har bakom min rygg. Så mysigt! Alla som träffat han har verkligen förståelse för att han fick följa med hem. Tack Annelie för förslaget!!! Nu ska vi hålla ögonen öppna för ännu en till råtta eftersom råttor aldrig ska leva ensamma. Tills dess ger vi han mycket lek och gos och sällskap.
